materialistiskt

Gode vännen Nils överraskade oss nyligen genom att skänka ett komplett plastotek från 1970-talet. Alla som sysslar med att tillverka något borde ha tillgång till ett plastotek. Vårt nya plastotek togs fram av Stellana i Laxå och det innehåller prover på alla plaster man kan önska sig.

Här finns klassikerna PA 6, PC, ABS, PMMA och PP. Men inte nog med det. Vi hittar också plaster som vittnar om svunna tider. Vad sägs om CP-Cellulosa Propionat, PSU-Polysulfon eller rent av ASA-Akrylester Styren Akrylnitril… På 70-talet trodde ingen att oljan någonsin skulle ta slut. Plast var framtiden och mångfalden stor.

Idag är inställningen till plast lite annorlunda. Den största anledningen är att de flesta har lärt sig att plast tillverkas av olja. De flesta har också lärt sig att oljan bidrar å det grövsta till att bilda växthusgaser. Hos allmänheten är olja och plast inte längre framtiden.

Visst är det trist när plast används i slit och släng sammanhang. Plast bör användas varsamt och i sammanhang där materialets egenskaper till exempel sparar både tillverkningsenergi och vikt i den färdiga produkten. Allt för få verkar bry sig om att sätta sig in i materialens fördelar. Den enklaste lösningen verkar för många vara: Plast=olja=världens undergång.

Riktigt så enkelt är det inte att ägna sig åt miljövänlig produktutveckling. För att vara miljövänlig måste man ha en grundläggande materialkunskap.

Då krävs det mer än att anse att plaster inte är miljövänliga material.

Vårt nya, fina Plastotek!

Postat i Ingen kategori | 1 kommentar »

I SVTs Vetenskapsmagasinet 9 visades i måndags hur man kan göra bränsle till förbränningsmotorer av odlade alger. Algerna odlas i bassänger med salt- eller avloppsvatten på ökenmark där inget annat kan odlas. Kan man göra bränsle är steget inte långt till att även göra plast!

Här en artikel där man kan lära sig bla. svårigheterna med algodling. Snubben i halmhatt känner du igen från TV inslaget ovan.

Jim Demattia, algodlare

Ett av företagen som odlar heter Solazyme som odlar på annat sätt. Här lite extramaterial från SVT Ställ om.

Postat i Ingen kategori | Comments Off

Debattinlägg:

PVC är den i särklass vanligaste plasten i byggsammanhang. PVC kan antingen vara hård som när den används i till exempel kabelrännor eller så är den mjuk som när den används i en trädgårdsslang. När man vill att PVC ska vara mjuk tillsätter man en mjukgörare. Det är just dessa mjukgörare som har debaterats flitigt. Heter de något i stil med F-talater är de nämligen inte hälsosamma. De påverkar den manliga fortplantningsförmågan på ett inte önskvärt sätt.

Detta känner PVC-industrin naturligtvis till. På många håll i Europa har man fasat ut F-talaterna för att istället ersätta dem med mjukgörare som till exempel är tillverkade av något så harmlöst som vanligt socker. Men tyvärr tillverkas det PVC i Europa som fortfarande mjukgörs med giftiga F-talater.

Den trångsynta orsaken är tillverkningen av dessa nya mjukgörare har ännu inte nått de stora volymerna och priserna är högre än vad inköparen är van vid. Inköparen jagar ören. Är inköpsavdelningen alltför isolerad från kundernas projekt? Saknas kontakt med det egna företagets sälj- och marknadsföringsorganisationer?

Möjligheterna att vända sig till den unga och miljökräsna generationens föreskrivare blir sämre. I vår dagliga kontakt med just föreskrivande arkitekter märker vi tydligt vilka värden dessa efterfrågar. Här finns kunden som vill betala mer bara för att få veta vad det är de köper. Bättre ambassadörer för råvaror som genom sina miljövänliga innehåll betingar högre priser får man leta efter.

Bekvämt då på “inköp” när man oftast bara ser kronor och ören som det viktigaste värdet.

Härlig mjuk PVC med doft av badanka.

Postat i Ingen kategori | 3 kommentarer »