Den nya generationens plaster är här

10 december, 2009 av Björn Florman

En av designuniversums just nu hetaste stjärnor är Konstantin Grcic. Särskilt uppmärksammad har Grcic blivit för sina stolar i formsprutad plast. Senaste stolen heter Myto. Den är utvecklad i samarbete med kemijätten BASF på deras “Designfabrik” i Ludvigshafen. Plasten man har använt är en vidareutvecklad PBT som har fått namnet Ultradur. Det speciella med Ultradur är framförallt två saker. Materialet är mycket snabbt i verktyget. Cyklerna har kunnat kortas avsevärt. Molekylstrukturen i Ultradur är också sådan att den gör plasten mycket stark. Ingen glasfiberarmering behövs för att get Myto styrka. Så här ser den nya generationens plaster ut:

Myto. Design: Konstantin Grcic, produktion: PLANK
Myto. Design: Konstantin Grcic, produktion: PLANK

Etiketter:

Hur definierar man ett miljövänligt material?

09 december, 2009 av Björn Florman

Om en plast gjord av olja används till att bygga ett vindkraftverk med, är den plasten miljövänlig då? Om man dessutom gör som danska Barsmark och återanvänder materialet (glasfiberarmerad härdplast, typ optimistjolle) blir det då ännu mer miljövänligt? Tål att tänka på…

Här är hur som hellst en stilstudie:

Återbrukad vindkraft.

Återbrukad vindkraft.

Etiketter: ,

Svenskar löser kissochbajsproblem

01 december, 2009 av Björn Florman

Materialområdet bioplaster är ett favoritämne vi ofta återkommer till. Intresset för att använda plaster som inte är tillverkade av olja är mycket stort bland landets designer. Framförallt får vi många frågor från de formgivare som sysslar med förpackningsdesign. Anledningen är naturligtvis att de flesta bioplaster som finns tillgängliga marknadsförs mot just förpackningsindustrin. Bolag som Natureworks och Novamont erbjuder alla bioplaster som ersättningsmaterial till framförallt polyeten, polypropylen och PET.

Men det är inte alltid självklart att produkten blir mer miljövänlig av att vara tillverkad av en plast som kommer från till exempel majs istället för olja. En bioplast som förmultnar bidrar rejält till växthuseffekten. Dessutom är de majsbaserade lasterna ofta tillverkade av genmodifierade grödor. I Sverige är det sedan 2005 förbjudet att slänga sopor på tippen. Därför energiåtevinner vi oljan i använda förpackningar. Frågan är komplex och det är ofta komplicerat att strategisk när man ska välja rätt förpackningsmaterial.

Här är hursomhellst en klockren produkt där bioplasten har använts på ett lysande sätt. Peepoo är en smart engångstoalett som främst är avsedd för fattiga länder och slummområden där avföring är ett stort hälsoproblem. Tillsammans med tillsatsen urea bryts hälsovådliga ämnen ner på två veckor istället för två år. Kvar blir ett utmärkt gödsel. Anders Wilhelmson vid KTH i Stockholm är hjärnan bakom produkten som numera är patentsökt.

Smart användning av bioplaster.

Smart användning av bioplaster.

Etiketter: , ,

Återanvänt isoleringsskum

24 november, 2009 av Oliver Schmidt

I USA säljer Insulation Depot återvunnet isoleringsskum. Man garanterar att 90% av materialet är OK och man får accepter lite småfel och skavanker. Här finnas här stora pengar att tjäna, upp till 70% billigare kan det bli. Man kan även plocka poäng i miljöcertifieringar t.ex. LEED.

styrofoam

Etiketter: , , ,

Människomjölk blir smycke

23 november, 2009 av Oliver Schmidt

Att man kan polymerisera mjölkprotein har man känt till sedan 1800-talet. Än i dag kan man köpa knappar gjorda av kasein. Människans mjölk har mindre protein än kossans men går utmärkt att polymerisera till en plast den också. Det har det franska designkollektivet Duende gjort i ett halssmycke, ‘Perle de lait’. Tanken är att den ammande modern ska skicka en flaska med sin mjölk till ett laboratorium för polymerisation. Därefter inkorporeras plasten i någon form av smycke. Mer info här.

la-part-des-anges-by-duende-collective09

Etiketter: ,

Materialbantning för miljön

19 november, 2009 av Björn Florman

Häromdagen uppmärksammade vi Coca Colas nya bioplastsatsning med flaskan PlantBottle. I PlantBottle har man ersatt 30% av PET-plasten med bioplast från sockerodlingar. Sammanfattningsvis kan man säga att fördelen är en minskade CO2-utsläpp med cirka 30% i jämförelse med vanlig PET. Nackdelen är att vi inte vet om man använt bioplast från genmodifierade grödor, något som är mycket vanligt när det gäller amerikanska bioplaster.

Efter att ha sovit på saken kom jag på ett alternativ till att riskera stötta amerikanska genmodifierande jordbruksjättar. Franska förpackningsföretaget Sidel presenterade nyligen världens tunnaste och lättaste PET-flaska NoBottle. Tacka vare att man använder en starkare och mer formstabil PET kan man minska flaskans vikt med 40%. Resultatet blir naturligtvis en betydligt mindre materialåtgång och en minskad energiåtgång vid transporter. En mindre mängd material kostar också mindre i energikostnad då flaskan skall smältas ner för återanvändning.

NoBottle

NoBottle

Etiketter: , ,

Bioplast i multinationell produkt

17 november, 2009 av Björn Florman

Ett materialslag det pratas mycket om är bioplaster. Det vill säga plaster tillverkade av någon form av växtlighet som inte är fossil. Det knepigaste med bioplaster har varit den knappa tillgången – alla pratar om dem men få har sett dem. Därför är det intressant att Coca Cola nu går till handling genom att lansera “PlantBottle”. Den nya förpackningen består av 70% PET (polyester) och 30% bioplast från sockerodlingar. Att just använda mat för att tillverka plast väcker debatt. Coca Cola bemöter dock kritiken genom att hävda att man använder biprodukter från sockerodlingarna. Gott så långt alltså.

Problemet, ur min synvinkel är att vi inte har någon möjlighet att kontrollera huruvida sockerrören som odlas är genmodifierade eller inte. I USA har gör man nämligen inte någon skillnad på genmodifierade jordbruksprodukter och icke genmodifierade jordbruksprodukter. Det kan de tacka den mäktiga kemi- och jordbrukslobbyn för.

Man kan också fråga sig vad man använder sig av för slags gödsel. Svaret blir med största sannolikhet konstgödsel. Vad gör man konstgödsel av? Svar: Olja…

bioplast

Etiketter: , ,

Trä och plastkomposit ersätter plywood

11 november, 2009 av Björn Florman

Till containrar använder man traditionellt plywood av tropiskt hårdträ. Det vill danska Maersk ändra på. Tillsammans med Vida Packaging har man därför under fem år arbetat med att ta fram en komposit bestående av returplaster och träspån. Råvaran extruderas till ihåliga brädor som blir båda lätta, starka och tåliga mot fukt.

200 000 containrar om året är målet och nu är siktet inställt på att visa materialet under FN´s klimatmöte i Köpenhamn i december.

Den som varken vill bege sig till Köpenhamn eller vill vänta till december kan redan nu kolla in Polyplank. De har nämligen under flera år tillverkat ett material som är så gott som identiskt med ovan nämnda.

polyplank

Etiketter: , , , ,

Räcken av glasfiberförstärkt plast

09 november, 2009 av Oliver Schmidt

Utmana ditt traditionella materialtänkande. I vissa delar av världen använder man konstruktionslösningar som ställer givna materialval på ända. I USA använder man t.ex. glasfiberförstärkt plast till annat än båtskrov. Du hittar det i räcken, däck (sådana man går på), kolonner eller portar. Fördelarna är: låg vikt, ruttnar eller rostar inte.
Se mer på strongwell.com.

Glasfiber där man minst anar det

Glasfiber där man minst anar det

Etiketter: ,

Återvunnen plast har blivit användbar

05 november, 2009 av Björn Florman

Att det är miljösmart att återanvända plast är alla överrens om. Alla bearbetade material har kostat för miljön. Därför bör de få så långa liv spm möjligt. Synd då att att det tog så lång tid innan industrin började anstränga sig för att ta hand om plast på ett bra sätt.

Ett område som varit eftersatt är källsorteringen. Olika plastkvaliteter har rörts samman till lågkvalitativa resultat som med har använts till att göra avloppsrör och sopsäckar av. Polyeten har blandats med polykarbonat (Ketchupflaska och CD-konvolut). Två utmärkta material som tillsammans blir till… skräp.

En annan återvinningstrend har varit något man skulle kunna kalla för en romantisering. Här har avsikten varit att det återvunna materialet ser så återvunnet ut som möjligt. Slutkunden vill kunna visa sin miljövänliga inställning för omvärlden. Problemet är det det blir svårt att se volymer för material som ser ut så här:

Återvunnen färgglädje.

Återvunnen färgglädje.

Eller så här:

Återvunna barnstövlar.

Återvunna barnstövlar.

Helt klart är att plast som återvinns måste källsorteras så att den tillverkande industrin vet vad den köper. Som tur är har det börjat hända grejor på just detta område. I Sverige finns ett företag som föregår med gott exempel. Polykemi har ständigt en mängd källsorterade och återvunna plastsorter i form av formsprutningsvänligt granulat i lager. Eftersom summan av återvunna plaster sällan blir kritvit till färgen är det svårt att färga in materialet till klars tydliga färger. Ofta får man nöja sig med att helt enkelt hålla sig på den säkra sidan och välja svart.

Precis så gjorde Electrolux med sin dammsugare Green.

Electrolux Green är till stor del gjord av återvunnen plast.

Plötsligt har återvunnen plast blivit användbar på riktigt!

Etiketter: , ,

KALENDERN

september 2010
m ti o to f l s
« Dec    
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
27282930  

Kategorier

Bloggmätningar