I vårt hörn av nätet – en del av byggbloggarna

Hur många gånger har du hittat en – i eget tycke briljant lösning – på ett problem som i efterhand enbart skapar ett annat? Jag är skyldig till flera sådana vurpor. Och det är skönt att man inte är ensam. 
Det ska genomföras ett test i en av Stockholms tunnelbanestationer. Det är problem med anlagda (förutsätter jag) bränder i papperskorgarna. Den värsta effekten av en sådan brand kan givetvis bli oerhörd, med fara både för liv och egendom. Ett allvarligt problem. Åtgärden för att komma till rätta med problemet: man tar bort alla papperskorgar!

Jag är förvisso inte insatt i hela problematiken (vilket bara belyser vikten av tydlighet i att beskriva effekterna och syftet med en åtgärd, oavsett situation), men …
… borde det inte finnas en mängd alternativa lösningar att testa? Som exempelvis:

• nyttja kameraövervakningen bättre
• gör papperskorgarna låsbara så att de kan ”stängas” under de timmar då det är minst folk i rörelse (och då jag också antar att de flesta bränder inträffar)
• var innovativa och förse papperskorgarna med sprinklersystem
• uppmuntra människor till att hålla lite extra koll på vad som händer i och omkring dessa skräpcontainrar

Säkerligen finns det en uppsjö med innovativa lösningar på detta problem annat än att ta bort dessa ”pyroman-redskap” i förklädnad. För kommer det inte att fara omkring mer brännbart material vind för våg i tunnelbanestationen, så risken för brand blir större? Är det verkligen optimalt att ta bort chansen för tusentals passagerare att slänga sina äppelskruttar, bananskal, tomburkar och papper för att en enskild störhjärna får en kick av att sätta fyr på en papperskorg?

Eller är alla alternativ uttömda? Hur har man landat i att det här är rätt lösning? Många frågor, inga tydliga svar. Jag är en alltför enkel själ med begränsad hjärna för att greppa logiken på den här nivån. Och så får jag syrebrist.

Postat i Nag, Off topic | 1 kommentar »