Branschens sanningar sätter sig direkt
09 oktober, 2009 av Mats Hultgren
I veckan har jag haft förmånen att sitta med i en rundabordsdiskussion där tio branschrepresentanter under trettio år diskuterade samhällsbyggarbranschen, sina egna roller och utmaningar och – framför allt - det de ser som branschens stora utmaningar.
Det var ett rum fullt av skarpa hjärnor och vassa intellekt. Och det var hur bra som helst. Och hur intressant som helst. Och hur stimulerande som helst. För undertecknad gick det upp en och annan talgdank (när man är över fyrtio får man säga talgdank).
Innan ni gör er lustiga över att jag definitivt inte kvalar in i kategorierna ”under trettio” eller ”skarp hjärna” så vill jag bara berätta att jag satt där i egenskap av moderator. Initiativtagaren Jonas Berg på Svensk Byggtjänst tyckte att det var en bra lösning att sätta en skåning i förarsätet med så kort avstånd som möjligt mellan hjärna och mun …
Några av utmaningarna som kom fram var bland annat:
- det behövs en bättre process i ett så tidigt skede för att analysera behoven och enas om kravbilden
- vi måste skapa gemensamma mål och få en gemensam värdegrund på plats i projekten
- om vi förstår alla inblandades roller och utmaningar kommer vi att kunna jobba bättre tillsammans
- kommunikationen måste bli bättre – det gäller både mellan de inblandade parterna i projektet och mellan de tekniska system som används
- …
Det här är bara några exempel på utmaningar som kom upp och jag har dessutom tagit mig friheten att formulera om dem lite, men innebörden är densamma. De här punkterna känns ju igen från diskussionerna som förs här på Byggbloggarna och som ständigt påpekas av bloggrannarna Sync och Byggblasket.
Och vilket är det?
Är det så att branschens ”mantran” om det som är sant sätter sig direkt hos dem som verkar i branschen.
Eller är utmaningarna så stora att det är det första som ställer sig i vägen för dem som kommer in i våra branscher?
Och om de är så stora och så tydliga, varför händer inget?
Jag lovar, om vi ger gänget jag träffade i veckan fritt spelrum, då skulle det hända grejer! Spännande, utmanande grejer.

En parentes – angående skånningars kvalifikationer; specificerat som avstånden mellan hjärna och mun(flabb).
Vad väljer man om valet står mellan
-handlingskraft och framåtsträvande respektive
-ett evigt ältande, politiskt korrekt feghet, beslutsångest och ”cirkulära beteenden”?
Valet är enkelt:
Skånsk Handlingskraft!!!
Jfr Leif Silbersky, Peter Althin, Mats Hukltgren, Byggblasket m fl – OK sistnämnda är kanske ”mer snack än hockey”…
Tack Mats!
För att du bidrar att föra bl a Byggblaskets talan ute bland folk som vill förändra!!! Du om nå´n verkar förstå vad det handlar om – kanske för att du har lite distans till den riktigt djupt rotade kulturen i branschen, till motsättningana och till de iband riktigt dysfunktionella synsätten och attityderna.
Det är framförallt en kulturförändring, självdistans som behövs – kanske inte bara ur ledningsperspketiv utan framförallt ur inividperspketiv (med det är ju också en ledningsfråga att främja ”rätt” egenskaper och tänk-
De parametrar du tar upp kan bidra till både förbättring av processen och förhoppningsvis även till kulturförändringen!
Förändringen av branschens synsätt är nog den enda verkliga utmaningen vi står inför!!! Allt annat är rutin/slentrian…
Lycka till Mats med kumpaner! I´m so happy!