Samhällsbyggnadssektorn hotas av akut arbetskraftsbrist
22 april, 2009 av Erik Hellqvist
- vi måste agera nu!
Vi – det man förr kallade i-världen eller västvärlden – går nu in i en period av accelererande arbetskraftsbrist. Orsaken är den åldrande befolkningen och det stora generationsskiftet. Lågkonjunkturen kan skynda på utvecklingen ytterligare om äldre sägs upp i förtid. Problemet gäller inte minst den svenska samhällsbyggnadssektorn.
Därför har Svensk Byggtjänst genomfört en omfattande undersökning och analys om hur unga ser på branschen och hur vi själva upplever och vill spegla den. Arbetet har genomförts i samarbete med Universum Communication och Industrifakta. Syftet är att ge underlag och vägledning kring vad branschen bör kommunicera för att bli vinnare i den stenhårda konkurrensen om ung arbetskraft.
Arbetet finns sammanfattat i rapporten “Samhällsbyggnadssektorn och ung arbetskraft“. Klicka på länken för att läsa rapporten. Här kommer jag också snart att publicera en sammanfattning i form av webb-tv för den som föredrar det.
Min övertygelse är att samhällsbyggnadssektorn måste börja agera NU för att attrahera fler unga till branschen. Annars kommer problemen med kompetensförsörjningen att bli akuta inom några år. Och efter ytterligare en tid hotar en katastrofal arbetskraftsbrist.
Inom samhällsbyggnadssektorn behöver vi många olika kompetenser. Men tittar man på konkurrensen om dem som väljer att jobba med teknik och tillverkning – vår kärngrupp, så förstår man hur tufft det lär bli. Enligt SCB kommer efterfrågan på yrkesfolk inom denna kategori totalt att öka med 125 000 personer från år 2006 till 2030. Men utbudet kommer bara att öka med 15 000 personer om inte de ungas intresse ökar för denna typ av yrken.
Vår rapport “Samhällsbyggnadssektorn och ung arbetskraft” pekar på att utmaningen att locka ung arbetskraft är större än vad man tror inom samhällsbyggnadssektorn.
69 procent av de tillfrågade cheferna tror att många ungdomar vill söka sig till branschen. 50 procent av dem tror att man kommer att klara i princip hela sitt rekryteringsbehov de närmaste åren.
Men samtidigt visar det sig att bara 12 procent av ungdomarna känner sig lockade av arbete inom samhällsbyggnadssektorn. Det är hälften jämfört med hur många som vill jobba med medier. Vår bransch kommer först på 14:e plats på listan över populäraste bransch bland de unga.
Bland ungdomar med utländsk bakgrund är endast 9 procent lockade av arbete inom samhällsbyggnad och när det gäller flickor är siffran ännu lägre – 6 procent.
Hur ska vi få fler unga att bli intresserade av vår bransch? Det kan du alltså snart läsa om i rapporten eller höra om i vår webb-tv. Eller läs mitt nästa inslag som kommer under eftermiddagen torsdag den 29 april. Där jag ska försöka utveckla tankarna ytterligare. Till dess; berätta vad ni tror och tänker om utmaningen att locka unga till branschen.

Måste hålla med Sync i det han säger, angående det faktum att man, om man vill, kan känna sig stolt över det man har åstadkommit.
Det är ju en känsla, så det kan ju vara svårt att få människor att förstå att det faktiskt är ett sorts konstarbete att få i hop ett hus med alla dess delar och installationer gjorda av en hel del olika yrkesgrupper, efter ett förhoppningsvis välgjort grundarbete som gjorts av arkitekter och diverse konsulter, också de med olika förutsättningar.
Yrkesgrupper som förhoppningsvis har samma mål, att överlämna en bra och funktionell slutprodukt.
Kanske kan man lyfta fram det konstnärliga i alla de olika hantverksyrkena?
Stoltheten över att tillsammans – olika yrkeakategorier i samverkan – skapa en byggnad är absolut viktig att framhålla.
Också att lyfta fram det konstnärliga och lustfyllda i hantverk och andra insatser i byggprocessen. Kan vi förmedla berättelser med sådan känsla tror jag fler skulle bli intresserade av att jobba i vår bransch.
Frågar du en dagisgrupp så vill killarna statistiskt hellre bli astronaut än byggkalkylator, det är helt ok.
Om jag minns rätt så hade jag inget som helst intresse av framtidplanering i unga år, åtminstone inte fram till högstadiet. Det fick lösa sig självt, liksom.
Jag tror man måste förklara charmen med att åka åtta mil till ett avlägset bygge, börja dagen 06.45 i nollgradigt spöregn och spika ihop ännu ett lösvirkeshus utan tält.
Skämt åsido, byggare har en fantastisk fördel som sällan kommer fram. Vi bygger sånt som består, det finns kvar att beskåda och använda under en lång tid. Ibland är det både vackert och välbyggt, ibland lite mindre smickrande.
Att vara byggare kan ha sina sidor och de verkligt unga har säkert annat än jobbval i tankarna.
Men när man kommit en bit upp i tonåren börjar nog värderingar kring olika jobb att sätta sig.
Jag tycker du pekar på en viktig sak att kommunicera till unga; att det som byggs spelar roll i samhället under lång tid – att det är bestående.
Det som byggs påverkar därmed både det sociala och det ekologiska framåt i tiden – att vara med och bygga är en möjlighet att verkligen förbättra samhället på viktiga sätt.