Nu har jag gått på Operan – igen

Vit, förföriskt frestande ligger hon bara väntar på att beträdas – Operan i Oslo.

Jag anländer till Oslo central vid 18-tiden och känner att jag måste gå på Operan – igen. Jag var där för några år sedan strax efter att Operan var invigd och promenerade runt – på taket. Och jag blev förälskad.

Jag är inte ensam. Runtomkring mig är det mycket folk som låter sig fotograferas, solar eller bara njuter av stunden.

Det är intressant vilka effekter en nydanande arkitektur och spännande byggnad kan ge. Här är en byggnad som i tillägg till allt det kulturella utbud som erbjuds invändigt varje kväll, även fungerar som en mötes- och aktivitetsplats – utvändigt. Folk kommer dit dag efter dag bara för att njuta och kanske få en stund för sig själv.

Jag tror det är bra att då och då ta sig en stund och bara låta tankarna fladdra fritt.

Och så har vi framtiden – ungdomarna. De tittar inte så noga på förbudsskyltarna mot cykel och skateboard. Jag kan tänka mig att det är både spännande och roligt att färdas där på hjul. Det är en häftig lutning.

Jag undrar hur en fixie skulle fungera på det taket. En riktig fixie har ingen broms.

Det mesta är fortfarande osett och oupplevt här i världen. Om någon har vägarna förbi centrala Oslo rekommenderar jag starkt ett besök på Operans tak – gärna när det är vackert väder.

Operan i Oslo är ett utmärkt exempel på bra samhällsbyggnad.