Använd WHOP:arna bättre
Vi blir äldre och äldre samtidigt som välståndet ökar.
Det finns nu ett begrepp på många i den kategorin: Wealthy, Healty Older People och det förkortas WHOP.
Det skrivs och diskuteras om det pågående generationsskiftet när 40- och 50-talisterna börjar gå i pension – ofta som ett problem. Gemensamt för många i dessa årskullar är att de är vid mycket god vigör och de har aldrig haft så stor erfarenhet som just i dag. Deras erfarenhet är 30 år längre än de som ska ta över.
WHOP:arna finns även i bygg- och fastighetsbranschen.
Detta är en möjlighet som kan användas mycket bättre än vad som är fallet. Varför inte agera som ett föredöme inför övriga branscher? Ofta används dessa personer fram till sista arbetsdagen som linjeansvariga. Och de gör det mycket bra – kanske bättre än någonsin. Men det är kortsiktigt tänkt av företagsledningarna. Och de yngre ser ibland dessa personer som proppen Orvar.
Nej, lägg upp strukturerade planer över tre – fem år på hur dessa personer kan överföra all sin erfarenhet till de årskullar som ska ta över och fortsätta utveckla företagen. Många av dessa vill gärna fortsätta vara delaktiga och bidra även efter 65 års ålder. Det är inspirerande att se hur kollegor utvecklas.
Denna grupp kan inte bara ägna sig åt SKI:ing, Spending Kids Inheritage.
Även om jag inte uppfyller dina kriterier med avseende W och H så gör jag det med OP. Förutom att jag är gammal: Open-minded och Practiced.
Jag delar din och Sync:s uppfattning. Det är ett stort slöseri och i synnerhet nu när stora årskullar skall bort. Men att ”överföra all sin erfarenhet” skulle jag inte vilja säga.
Det är inte så lite och enkelt att det går. En del är inte tillämpligt längre. Det beror på om man har stagnerat eller fortfarit att vara vetgirig och nyfiken. Den måste tas emot. Unga måste göra egna misstag ibland; fast vi vill förskona dem. Unga tillför nya bra saker också. Även ifrågasättande är utvecklande.
Men även om det gamla inte alltid passar så kan man ändå lära av det. Det är bättre att lära av andras än av egna misstag. Vi OP vet ofta var den ömma punkten är.
Även om jag hängde upp mig på ”all” så är vi överens: Det är inspirerande att se någon eller något utvecklas och att få bidra om än med en liten del.
Det handlar om kommunikation. Att få ge och att ta emot. Dubbelriktat.
Du har ju ofta talat om just kommunikation som så viktig. Du har i det sammanhanget lyft fram AMA som viktig för byggbranschen. Jag håller med.
Men den halkar efter. Det saknas koppling till både erfarenhet och forskning ibland. ”Väl beprövade” lösningar fungerar inte när förutsättningarna har ändrats. Sverige är avlångt N -> S. Mycket från byggena idag saknas i AMA. Då räcker det inte att revidera ”med nya beteckningar på standarder”. Och sälja det för 10 000 SEK var tredje år. (Det är jag inte ensam om att tycka)
AMA behöver värnas. Nytt tillföras, från erfarenhet och forskning, utan att förkasta det gamla som av erfarenhet fungerar och äger sin tillämpning. Kaizen.
Erik – eftersom AMAhus nu revideras så har du ett gyllene tillfälle att tillämpa dina tankar ovan!
Du har nyckeln.
Just nu har jag fått reda på att Erik råkat ut för en skada och tråkigt nog inte kan kommentera/svara på ett tag.
Jag hoppas allt går väl och att han kryar på sig!
Vi behöver engagerade människor i den här branschen – i synnerhet erfarna.
Hoppas att du snart är tillbaka Erik!
Helt rätt, AMA behöver värnas. Och jag kan intyga att förändringarna som nu sker vart tredje år är betydligt mer omfattande än införande av nya beteckningar på standarder.
Några exempel:
I AMA Anläggning 10 införs för första gången koder och texter för byggnadsverk, byggdelar och byggdelstyper för anläggning. Något som kommer fortsätta att utvecklas. AMA- och RA-texter kring grönlagda ytor har fått genomgripande översyn och trafikverkets krav blir i ännu större utsträckning samordnade och införlivade i AMA.
I installationsdelarna som gavs ut förra året har såväl struktur som innehåll genomgått en lång rad förändringar som kan hänföras till den stora tekniska utveckling som skett inom bland annat telesidan.
Vad gäller AMA Hus 11 så pågår arbetet för fullt och i likhet med övriga fackområden så är tanken med den förtätade utgivningstakten att vi ska få bättre möjligheter att hålla AMA relevant och levande då vi har ett fast mål att arbeta mot snarare än en alltför lång tidshorisont (jfr med tidigare utgåvor som utkom med 10-15 års intervall)
Utöver uppdateringen av befintliga publikationer så ser vi också ett uppdrag att utveckla AMA så att den också matchar andra förändringar som sker i vår bransch. Ett exempel på det är att vi tittar på hur vi bäst ska kunna ta fram ett stöd för upphandling och kravställande vid funktionsentreprenader.
Tillbaka till frågeställningen kring kunskapsöverförande och hur det ska kunna underlättas i praktiken. I det nya webbaserade beskrivningsverktyget som vi för närvarande utvecklar har vi långt gående idéer kring hur vårt verktyg ska bidra till detta. Genom funktioner som att hantera och dela ut mallar, hantera företagsspecifika texter och bra möjlighet att arbeta flera personer med samma dokument utan risk för att ”tappa kontrollen” kommer vi ge våra kunder en bra möjlighet att ta tillvara WHOP:arnas kunskaper.
Men den största utmaningen är att göra AMA känt hos alla de kommande generationerna. Och där har vi sedan mer än fem år ett strukturerat program riktat till alla högskolor och många gymnasieskolor där de kan använda AMA webbtjänst och alla andra webbtjänster – helt gratis. I dagsläget är det mer än 100 skolor som är anslutna. Parallellt med det gör vi en mängd aktiviteter för att tillgängligheten ska öka. Jag får uppskattande och imponerande kommentarer när jag visar upp alla AMA (14 AMA och 5 särtryck från 1998 till dags dato) i min iPhone. ”Men det motsvarar mer än en hyllmeter” – Ja det gör det, brukar jag svara.
[...] lösa det måste vi lyssna på de gamle gubbarna. Erik på Byggtjänst får väl räknas in där, han var inne på samma sak nyss, och förstås Göran Wågström som definitivt kan räknas som gammal (enligt [...]