Våra mest lästa kriminalförfattare – är de betonghäckar?
Sommaren är en period då jag får tid och motivation att läsa romaner. Resten av året blir det mest yrkesrelaterad läsning.
Den här sommaren började jag med Tre Sekunder av de prisade författarna Roslund & Hellström. En kriminalroman på knappt 600 sidor. Och på sista insidan beskrivs författarna att de genom sina kriminalromaner vill underhålla men också skildra ett samhälle, ge kunskap om en verklighet de flesta inte känner till.
Det är en beskrivning jag ställer upp på i många stycken. Det är detaljerade beskrivningar om olika vapentyper, hur man smugglar in narkotika på slutna anstalter. Och det är initierade skildringar om hur samhället fungerar, eller inte fungerar. Och allt känns mycket trovärdigt.
Men det finns delar i boken jag behärskar bättre än vapentyper och narkotikasmuggling och det är byggmaterial.
De beskriver att det i fängelsets isoleringsavdelning bara fanns cementtoaletter. Då reagerar jag med ryggmärgen, cement är ett pulver som till konsistensen kan jämföras mjöl, men när det blandas med bergmaterial och vatten uppstår det en kemisk reaktion som gör att betong bildas. Betong tror jag kan vara ett mycket lämpligt material att ha till toaletter på isoleringsceller – mycket bättre än toaletter av ”mjöl”. Likadant skriver man om cementpelare.
Trots detta faktafel kan jag rekommendera boken, den är spännande och läsvärd.
Jag funderade först på om jag skulle kontakta författarna eller förlaget och vänligt påpeka denna felaktighet som smugit sig in bland alla noggrannt kontrollerade fakta. Men jag erinrade mig då att en av mina goda vänner Fredrik Winberg på Cementa tidigare gjort det utan resultat. Det var efter att han läst en av Jan Guillous böcker om Carl Hamilton noterat samma felaktighet där författaren inte kan skilja på cement och betong. Han hade då, med mycket superlativer om den detaljrikedom och korrekthet som präglar Jans böcker, påpekat denna mindre felaktighet och samtidigt skickat med en T-shirt med den fyndiga texten betong är ballast med cement. Han fick dock inget svar och i följande Hamilton-böcker återkommer samma faktafel .
Jag väljer därför att synliggöra mina observationer i krönikeform.
Hur kan det komma sig att så initierade författare inte lyckas ha rätt fakta när det gäller fundamentet i det svenska samhället, armerad betong eller som Cementa skriver på sin hemsida:
”Betong är vår tids mest använda och mångsidiga byggnadsmaterial, och som betongens sammanhållande kraft har cement en nyckelroll i byggandet av ett hållbart samhälle. Betong används till alla typer av byggnadsverk; bostäder, tunnlar, broar, dammar och vägar, och gör vårt samhälle effektivt, funktionellt och bekvämt.”
Och vi verkar i en betydande sektor. Sveriges Byggindustrier beskriver sektorns storlek bra på sin hemsida:
”Byggnäringen sysselsätter mellan 450 000 och 500 000 personer eller ca 10 procent av det totala antalet sysselsatta i Sverige. I sektorn ingår företag verksamma inom förvaltning, projektutveckling, arkitektur, teknisk konsultation, byggande, installation och materialtillverkning. År 2008 uppgick bygginvesteringarna i Sverige till 250 miljarder kronor, vilket motsvarade 8 procent av BNP. ”
Jag vill påstå att de flesta av oss som verkar i denna del av samhällsbyggandet vet skillnaden mellan cement och betong. Hur kan de då komma sig att vi inte lyckas nå ut till de personer som ska skildra vårt samhälle med fakta om fundamentet som hela samhället vilar på?

Samma sak är det väl med det vi lägger på våra vägar, asfalt? Vi säger väl inte asfaltbetong?
Men det väl etablerade företagsnamnet ”Skånska cementgjuteriet” då. Kan man gjuta cement? Verkar som om även byggbranchen förstärkt missuppfattningar.
Det här verkar vara ett ämne som berör. Och det finns fortfarande många felaktigheter internt i branschen. Det kanske var därför man bytte nAmn till SKANSKA?