250 miljoner nya jobb, YES!

Jag packar ned PC:n efter en inspirerande fredag med konstruktiva medarbetare. I bilradion på väg till Dalarna pratar man om arbetslöshetssiffror från ett konstaterande perspektiv. Väl framme i Tällberg får jag höra talas om ett av de mest inspirerande anföranden om arbetstillfällen som någonsin hållits. Ingen har tidigare så enkelt och pedagogiskt beskrivit att allt egentligen handlar om att ha ett arbete. Det är Percy Barnevik som på sin Uddevallaengelska berättat om Hand in Hand. De har nu genom sina mikrolån bidragit till att ca en halv miljon kvinnor i Indien har arbete. Och han har målsättningen klar, det ska bli 250 miljoner nya arbetstillfällen! Under hans anförande brakade det digitala nätet av allt twittrande, men det uppgraderades snabbt.

Jag befinner på den tredje dagen av det 5:e Global YES Summit – Rework the World i Leksand. YES står i detta sammanhang för Youth – Entrepreneurship – Sustainability. 1900 unga entreprenörer, politiker, riskkapitalister och filantroper från 120 länder har samlats i Sverige. Syftet är att bidra till att få en bättre värld genom att hjälpa unga ta fram och utveckla hållbara produkter på kommersiell grund. Alla hotellbäddar i Leksand, Tällberg och Rättvik är fullbokade. Då kommer det ytterligare 100 deltagare från Indien. Som tur är finns det stugor vid golfbanorna.

Lördagen börjar jag med att vandra runt i Ejendals Arena och titta på de olika entreprenörerna, där träffar jag två entusiaster från Azerbaijan som stolt visar upp patenterade lådor av nytt material framtaget med hjälp av nanoteknik som ersätter lådor av trä. Man vill inte hugga ned sina fruktträd för att frakta frukten. Jag träffar Linda Ekdahl som efter en karriär som civilingenjör och managementkonsult kom på vad hon ville göra. I sitt företag HiNation har hon tagit fram en soldriven lampa. 10 timmars solljus ger 20 timmar belysning eller tre timmars i-phoneladdning. Jan Eriksson från Flexiwaggon berättar stolt om en ny järnvägsvagn som effektiviserar och förenklar av- och pålastning av lastbilar.

Det är debatt med ett antal kända namn: Littorin, Carlsson, Östros, Wetterstrand, Bennet m.fl. – på svenska. Det var ganska förutsägbart och jag fortsatte därför till en session om kraven på de framtida ledarna, det var mer inspirerande att delta med människor från olika länder som inte behövde försvara något utan kunde fokusera framåt. Lunchen intar jag tillsammans med en universitetslärare från Hong Kong som är på plats med sina två söner. Vi konstaterar båda två att vi äldre i princip bara registrerat oss på Facebook medan de yngre befinner sig där mest hela tiden. Vi lever i en global värld – det är ingen skillnad mellan Kina och Sverige.

Eftermiddagen ägnas åt gemensam övning i arenan där de 10 mest intressanta affärsförslagen från de unga entreprenörerna presenteras för en mycket namnkunnig panel med representanter från världsbanken, svenska banker, riskapitalet, AP-fonder m.fl, det var nästan som Draknästet. Jag tyckte alla förslagen var bra och den idé som fick flest röster var ”toaletter” i form av plastpåsar, som nu kan tillverkas till en mycket låg kostnad. Det kommer att minska sjukdomar och höja välståndet dramatiskt. 

Middagen intas i ett tält där jag blir sittande bredvid en kvartett från Rwanda, Tyskland, England och Kanada. Det var mycket inspirerande och vi diskuterade att det var lite märkligt att en känd journalist först nu noterat att det inte kändes rätt att oljekatastrofen utanför Louisiana förbättrar landets BNP. Då googlade vi fram Robert Kennedys berömda citat om BNP.

Visst finns det hopp om en bättre värld.