Kulturgrammatik allt viktigare när byggsektorn globaliseras
Byggsektorn globaliseras i allt snabbare takt. Över hela världen uppträder fler aktörer som går in på nya geografiska marknader. Och det blir också vanligare med projekt där företag och team från olika länder samarbetar.
Detta kan innebära tuffare konkurrens på hemmamarknaden för svenska företag, men också nya möjligheter på marknader i andra länder.
För att ha framgång i den allt mer globala byggsektorn och inte minst då man ska ta sig in på nya marknader runt om i världen, är det viktigt att förstå och kunna hantera kulturskillnader. Att kunna kulturgrammatik.
Detta blir tydligt i KTH-alumnen Helga Perssons intressanta studie av problem i samarbetet när svenska företag medverkar i byggprojekt i Ryssland.
Till de vanligaste olikheterna, enligt studien, hör synen på öppenhet inom projektarbeten. Flera av de svenska företag och organisationer som Helga Persson undersökt vittnar om hur problem som naturligt uppstår inom byggnadsprojekten ofta sopas under mattan, vilket försenar och försvårar arbetet.
– Enligt skandinavisk syn är främjandet av att fel och misstag kommer upp i ljuset den allra viktigaste fördelen med att driva arbetet i projektform. Men medan den svenske medarbetaren vill lyfta upp problemen för att kunna lösa dem och förbättra projektarbetet, vill den ryske projektmedarbetaren dölja dem, säger Helga Persson.
Mina egna erfarenheter från byggprojekt i Irak, Ecuador, Colombia, Kashmir mm bekräftar att den skandinaviska synen inte alltid överensstämmer med vad som är brukligt i respektive land.
En kompletterande erfarenhet till Helga Perssons studie är den naivitet som många svenskar intitalt har när man börjar arbeta i ett annat land. Ett exempel var ett tunnelprojekt i Ecuador där vi som godtrogna svenskar hade en normal förrådsverksamhet där man kunde hämta ut stövlar mm. Stövellagret fick fyllas på hela tiden och när man besökte någon by runt projektet så gick männen med projektets stövlar på sig. Ett enkelt osvenskt beslut löste detta. Stövlar fick endast hämtas ut hos chefen torsdagar mellan 11.00 och 11.30. Chefen såg sedan till att aldrig vara på plats under denna tid. Alla accepterade detta, stöverlåtgången minskade dramatiskt, och tunnelprojeketet flöt på lika bra som tidigare. Det är sådant jag kallar utlandserfarenhet eller kulturgrammatik.
Att skaffa kunskap om affärs- och samarbetskulturen i de länder man ska verka i, eller samverka med, är alltså mycket viktigt. Kulturgrammatik blir en viktig framgångsfaktor i den allt mer globala byggsektorn!
