Hus som ger människor energi
Samtalen i vår bransch rör sig allt mer kring hur man effektivt producerar byggnader med tydlig brukarnytta, låga driftskostnader och minimal miljöpåverkan.
Det är förstås mycket bra.
Men det finns en risk med detta förnuftiga perspektiv. Nämligen att estetiken får stå tillbaka allt för mycket av bara farten.
Vi får inte glömma att det finns ett viktigt energiperspektiv på byggnader som inte handlar om kWh och CO2, utan om den stimulans och energi som vackra och kanske överraskande miljöer ger oss både i arbetet och i fritiden.
Det behöver absolut inte finnas ett motsatsförhållande mellan det förnuftiga och det estetiska – tvärtom. Det visar Lone-Pia Bach, Bach Arkitekter, i den nya inspirationsboken ”Bach i rummet”. Här pekar hon på släktskapet mellan musik och rumslighet. Och hur de förnuftiga och estitiska perspektiven på byggnader och rum kan samverka.
Bach Arkitekter arbetar med en egen modell som man kallar ”second future”. Lone-Pia Bach kallar konceptet för humanistisk arkitektur ” som utvecklar, förändrar, bevarar och tillåter åldrande. Både i de rum som finns från förr – och i de rum som aldrig funnits…”.
Hon skriver vidare att rummet ”måste ge näring till den funktion människan har och skapa uthållighet i det hon vill göra”.
När vi pratar om ett uthålligt byggande och samhälle, tas ofta de tre perspektiven ekonomiskt, ekologiskt och socialt upp. Detta är ett socialt hållbart perspektiv sett från individernas synpunkt, från dem som ska känna inspiration och glädje i byggnaden och rummet nu och framåt.
ENERGI – är ett intressant perspektiv – ur flera vinklar – inte bara på husen och drifteb utan också på människorna som arbetar med att projektera, samordna(?) och bygga dessa – och andra! – hus.
Ibland tar processen mycket energi AV dessa människor – ibland kanske projektet och det egna arbetet faktiskt GER energi och vi känner oss uppåt och inspirerade.
Det är när arbetet, eller ”omständigheterna” i projektet TAR energi som allt går åt h-vete och resultatet blir dåligt oavsett detta gäller funktion eller estetik, antal fel etc.
Detta är min övertygelse och om detta samband stämmer – så kan vi ju var och en KÄNNA på oss redan i ett tidigt skede att det kommer att gå illa… Det är när energi, motivation och engagemang likosm sugs ur oss…
Frågan är bara vad vi skall göra med denna känsla i så fall? En ledarskpasfråga? Eller indviduellt ansvar?
Ja, detta var inte direkt det ditt inlägg handlade om den ENERGI du skrev om – Dock en reflektion som jag burit på ett tag…
och att få saker och ting att fungera IHOP, t ex energihushållning och estetik, kan kanske också relateras/mätas med Byggblaskets ”Energimetod”…
Positiv energi i projektet => bra och relativt friktionsfria projekt, bra helhet, vilja att samarbeta för optimalt resultat(!), bra slutresultat OCH nöjda kunder? Everybody happy!