Tillgänglighet eller ej
23 oktober, 2010 av Lennart Wågström
Besiktning innehåller ju inte bara bygg utan alla installationer som VS, Vent, El, Styr m fl samt div speciella arbeten som tillgänglighet, storkök, brand, målning, markiser, hiss, mark m fl.
Alla fordrar en speciell kompetens att besiktiga.
Ofta är det någon av dessa discipliner som gör att entreprenaden inte kan godkännas.
Med åren har mer respekt visats för att följa de föreskrifter som gäller för en byggnads tillgänglighet.
Det blir ofta diskussioner om trappmarkeringar, handledares utformning, färgsättning, höga trösklar, utgång till uteplats, badrum mm.
Mycket av detta skulle inte behöva diskuteras av projektörer och byggare om var och en var mer insatt i bestämmelserna.
+++++
3 kommentarer till “Tillgänglighet eller ej”
SENASTE INLÄGGEN
SENAST KOMMENTERAT
- Anders Lagerås on Varför är inte byggarna certifierade
- Lennart Wågström on Var finns hjälp
- Lennart Wågström on Oberoende besiktningsman – vilka är de?
- Lennart Wågström on Oberoende besiktningsman – vilka är de?
- Lennart Wågström on Tips till dig som är hantverkare
- lennart wågström on Fortlöpande besiktning
- G Johansson on Fortlöpande besiktning
- Sync on Tips till dig som är hantverkare
- G Johansson on Tips till dig som är hantverkare
- byggblasket on Tips till dig som är hantverkare
BYGGBLOGGARE
FLER RÖSTER OM BYGG
VÅRA WEBBTJÄNSTER
KALENDERN
Kategorier
- Ingen kategori (121)


Du har rätt (som vanligt), men…
Det är värre än så.
Trösklar i fasad är ett problem att göra täta.
Ofta sitter det ett tröskelbleck, men det är inte tätt.
Och vad värre är – ofta går det inte att göra tätt.
Tillgänglighetskrav tillåter inte större höjdskillnader.
Man väljer en lösning med hjälp av en “beprövad” AMA-kodslösning, men förutsättningarna för den traditionella detaljen saknas idag.
Täthet uppnås genom höjdskillnad – lutning eller trappning.
Plåtbeslaget döljer bara problemet – är kosmetiskt.
Ta en balkongplatta som exempel.
Den är idag så låg mot fasaden att den inte fungerar mot tröskeln. Inte heller mot flera av dagens fasadkonstruktioner.
Tröskelbleck och ståndskivor kan inte göras täta. De ser bra ut (om man inte vet vad det är man ser – eller snarare vad det döljer) men uppfyller bara funktionen att man kan sopa balkongen utan att skada fasaden – tätt är det inte; vilket borde vara det primära. Plåten är en kulliss
En tänkbar lösning är att btg-plattan sitter avsevärt lägre och går upp på fasaden motsvarande högre. På denna reglas det upp för trall, som då ligger i rätt höjd. Det kräver fortfarande nogrannt utförande (och dito snöskottning).
Men det upplevs nog som ett nerköp med trallen; av flera goda skäl.
Det saknas kunskap om reglerna – ja.
Men också om lösningar och förutsättningarna för dessa.
Det saknas kunskap om grundläggande fysik.
Och om dess praktiska tillämpning.
Dina synpunkter delar jag helt.
Kraven finns och det gäller att leva upp till dem.
Innebär att byggarna måste lära sig hur man hanterar handikappfrågorna samt att som du nämner att täthet mm innehålls.
Att bygga är inte så lätt som många tror.
Åter igen – kunskap är A och O.
Då hade det inte behövt bli så konstiga diskussioner och alla förståsigpåare kommer till korta med sina förutfattade inställningar.
Jag har samma intryck som du att det sakta blir bättre just i den frågan om tillgänglighet. För det har vi ju alla glädje av att det är lätt åtkomligt.
Plantera mera rosor – Jordgubben