Vem är min part
26 september, 2010 av Lennart Wågström
Det råder ofta frågetecken kring vem som är min motpart.
Två skriver ett avtal – parterna A och B om tex ett byggprojekt.
Parten B skriver i sin tur ett avtal med parten C.
Det blir ett problem med arbete som part C utfört och där part B inte vill ta på sig ansvaret utan tycker att part A skall diskutera problemet med part C.
Det är här problemen uppstår.
Ofta tar part A diskussionen med part C i st för med den rätta parten B.
Om nu part A kommer överens med part C om något som part B inte är medveten om och inte ingår i hans avtal med part A så är genast diskussionen igång om vad som egentligen ingår i avtalet.
Part A liksom part C slår ifrån sig. Vad gör då part B? Nu är cirkusen riktigt igång.
Advokaterna får ständigt nya uppgifter.
+++++
6 kommentarer till “Vem är min part”
SENASTE INLÄGGEN
SENAST KOMMENTERAT
- Anders Lagerås on Varför är inte byggarna certifierade
- Lennart Wågström on Var finns hjälp
- Lennart Wågström on Oberoende besiktningsman – vilka är de?
- Lennart Wågström on Oberoende besiktningsman – vilka är de?
- Lennart Wågström on Tips till dig som är hantverkare
- lennart wågström on Fortlöpande besiktning
- G Johansson on Fortlöpande besiktning
- Sync on Tips till dig som är hantverkare
- G Johansson on Tips till dig som är hantverkare
- byggblasket on Tips till dig som är hantverkare
BYGGBLOGGARE
FLER RÖSTER OM BYGG
VÅRA WEBBTJÄNSTER
KALENDERN
Kategorier
- Ingen kategori (121)


Det ena utesluter inte det andra.
Att ha begreppet motpart i bakhuvudet är inte fel när man samarbetar. Då flummar man inte runt med suddiga gränser och oklara beslut. Klara besked och tydliga regler är en hjälp i ett hållbart samarbete.
Annars är risken stor att man hamnar i göteborgsgeggan eller Swedbankarenan.
Bland det första som brukar sägas i entreprenadjuridikkurserna är:
“Handla som om det skulle bli tvist – så blir det ingen.”
När det gäller privata köp, så är du konsument. Konsumentköplagen är en helt annan värld.
Många mindre företag, seriösa, avstår att jobba i den sektorn.
Det skadar dock inte att tänka på samma devis även här. Det är större chans då att den trevlige bilförsäljaren fortsätter att vara trevlig – och du nöjd med köpet.
Det verkar som att ju större köp (risk) ju sämre förberedd och därmed skyddad är man.
(Ända från bilen upp till åsen i Halland)
När jag som besiktningsman får se några rader nerklottrade på ett papper – avtalet – och ser ut som en fågelholk, får jag ibland svaret: – Jo, vi har samarbetat länge, i en lång affärsrelation… eller – Ja, vi är ju gamla kompisar…
Då kan jag inte avhålla mig frågan: Vill ni inte fortsätta med det?
Hoppsan, den hamnade fel. Skall vara som svar till Byggblasket 08 oktober.
Ett j-la partande…
Jag hade problem att hänga med först: trodde att A var byggaren och B beställaren samt C besiktningsmannnen. Sen fattade jag…
Hur som helst, visst är det ett problem – juridiken. Antingen måste vi följa den slaviskt – eller så kan vi försöka jobba ansvarfullt och effektivt, lösa problemen på smidigaste sätt – men då blir det också problem…
Fast man skulle nog kunna få till ett juridskt hållbart tillvägagångssätt även enligt ditt exempel på problemlösning – den extra pappershanteringen kanske lönar sig på sikt – liksom det gör att lösa problemen – i tid
… och direkt mellan de parter som förstår vad det handlar om och vilket utförande som skall diskuteras!
En annan reflektion – det är “lustigt” hur vi i byggbranschen talar om våra samarbetspartner, kunder, konsulter eller byggare ssåsom “motparter”. Dvs att varje projekt baseras på att vi faktiskt är motparter – ur juridiskt perspektiv. Detta fokus är osund!
BB
Nu är du ute och cyklar i höstblasket.
Att hålla sig till spelreglerna är inte att vara slav under dem. Det är inget motsatsförhållande till att “jobba ansvarsfullt och effektivt”. Tvärtom.
Om du köper en Volvo, så går du inte till Bosch när generatorn pajar på hemvägen. Ni har inget avtalsförhållande. Och generatorn är köpt av Volvo på helt andra grunder än de du köpt den på; monterad i Volvon.
Betänk sedan hur många UE Volvo har!
Det är just detta synsätt på “smidighet” som ställer till det och som Lennart helt riktigt varnar för.
När du köper din Volvo för dyra pengar förvänta du dig väl en motprestation – en fungerande bil.
Av din motpart bilförsäljaren/-fiman.
Vad är det för osunt med det?
Vi samarbetar med vår motpart. Prestation och motprestation. Mottager ett styck hus mot betalning. Vi arbetar mot samma mål.
Sunt! Eller?
Ja, du har helt rätt – det behöver naturligtvis inte vara motsägelsefullt. Absolut inte! – Många partnering-projekt där man gått in just med förutsättningen att foksera på samarbete och winn-winn har ju också slått väl ut! När alla varit mer eller mindre handplockade och införstådda med att NU skall vi samarbeta “på riktigt”… och visa omvärlden att det går (även om det är ansträngande). Ja, då funkar det!! Ibland kostar det extra.
Problemet är de gånger vi INTE funkar så – inte “skärper” oss enligt ovan och ser längre än kortsiktigt, så att säga… Vi kan om vi vill.
Men, du J-son… En skåning cyklar ju aldrig – vi äter bara
Det finns en stor psykologisk effekt i vad vi väljer att kalla olika parter. Jag är övertygad om att våra etablerade ordval (ibland juridiska termer) är hämmande för vår utveckling – även om vi med god vilja och med “extra ansatser” ibland lyckas överbrygga psykologiskt rotade “motsägelser” (eller vad man skall kalla dessa).
Att vara mer MEDVETNA om hur begreppen vi använder skapar mentala bilder och därmed osynliga grundförutsättningar – skulle hjälpa oss att bli bättre på att just fokusera på samma mål i ALLA projekt och att “känna” att vi faktiskt sitter i samma båt såväl på kort som på lång sikt.
Exempel som jag nämnt innan:
Beställare – kontra – Kund
Motpart – kontra – Samarbetspart
Ordvalen är inarbetade och alla förstår vad som avses och de flesta tolkar dem också “rätt” – på det medvetna planet! Det undermedvetna spelar dock större roll än man kan tro – avseende personliga värderingar och attityder. (Vi har inte alltid de värderingar vi TROR att vi har och VILL ha, tyvärr!)
Processen att skapa sundare gemensamma GRUNDLÄGGANDE värderingar, seriösa beteenden etc kan förenklas genom att använda begrepp som återspeglar den verlighet vi vill ha i varje situation. T o m läkarna har idag förstått värdet av mentala (och ibland undermedvetna) bilder.
Pussst… Hoppas ni förstår vad jag menar…?
Nu skall jag ut och titta på till min cykel
PS. Ditt resonemang kring prestation och motprestation stämmer också bra! Våra kunder tycker t ex ofta/ibland att vi inte levererar FÖRVÄNTAD motprestation (inte sett ur deras synvinkel) Och då har vi misslyckats i att kommunicera med kunden från början och kommunikation av rätt saker i rätt tid är ju en annan brist vi har i branschen…
Personligen så ser jag inte bilförsäljare etc som motparter. Jag använder inte det ordet i något sammahnag som avser min privata konsumtion – inte ens när jag köpt nybyggt!
Motpart är ett juridisk begrepp – som i min värld används när “loppet är kört”, dvs alla försök att samarbeta gått om intet och en tvist är oundviklig och man börjar hantera ärendet/affären som ett strikt juridiskt ärende – dvs inte som en affärsuppgörelse.
MKB Fastigheter la grunden till en förändrad kundsyn inom organsiationen när de för flera år sedan övergick till att använda begrepp som kund ist f hyresgäst, kundvärd ist f fastighetsskötare.
Jag TROR att de flesta branscher idag använder ordet kund – in i det längsta. Det gör inte byggbranschen och jag TROR att det är ETT av våra grundläggande problem. Men jag kan ha fel…