Byggfusk ligger bakom vinterns många takras
06 juni, 2010 av Lennart Wågström
konstaterar DN i en artikel den 1 juni 2010.
Slutsatsen att taken rasat beror på slarv, okunskap hos byggentreprenörer och kontrollbrister – och inte på stora snömassor enligt artikeln.
SP som har analyserat ett stort antal av vinterns större takras menar att plan- och byggnadslagen är ihålig när det gäller tillsynen av byggandet och att många byggherrar och entreprenörer inte förstår konsekvenserna av att reglerna inte efterlevs.
Att inte byggregler efterlevs visar Länsförsäkringars avslag av en tredjedel av alla skadefall då byggnormen inte följts.
Jag känner igen det ifrån besiktningar och egenkontroller.
Underentreprenören som monterade ett stort antal fönster överlämnade vid besiktningen en lista över deras egenkontroll. Här visade man alla kontroller man ansåg skulle göras samt vad dessa kontroller givet. Man hade på ett föredömligt sätt kontrollerat sitt arbete samt angivet vad som inte uppfyllde deras avtal. Föredömligt.
Vid ett annat tillfälle hade leverantören av stålstommen redovisat sin egenkontroll. Allt var utfört på korrekt sätt. Vid kontroll visade sig att bultar inte var åtdragna, att bultar saknades, att toleranser inte innehölls. Skandalöst.
Rimligt vore att entreprenören skulle ha egen fristående kontrollorganisation som följde upp de olika arbetena. Härigenom borde fel kunna undvikas på ett effektivt sätt. Enligt uppgift lär byggfel kosta marknaden ca 5 miljarder per år. Pengar som borde kunna användas på bättre sätt.
+++++
9 kommentarer till “Byggfusk ligger bakom vinterns många takras”
SENASTE INLÄGGEN
SENAST KOMMENTERAT
- Lennart Wågström on Oberoende besiktningsman – vilka är de?
- Lennart Wågström on Tips till dig som är hantverkare
- lennart wågström on Fortlöpande besiktning
- G Johansson on Fortlöpande besiktning
- Sync on Tips till dig som är hantverkare
- G Johansson on Tips till dig som är hantverkare
- byggblasket on Tips till dig som är hantverkare
- byggblasket on Tips till dig som är hantverkare
- “Medveten felaktig handling” – och andra bevingade ord @ byggblasket.se on Nya fuskbyggare
- Allan on Viktigt att anlita en kunnig besiktningsman
BYGGBLOGGARE
FLER RÖSTER OM BYGG
VÅRA WEBBTJÄNSTER
KALENDERN
Kategorier
- Ingen kategori (113)
LENNARTS FÖRFATTARSKAP
Besiktning av Entreprenader AB 04
Besiktning av Entreprenader ABT06
Fler böcker om Projektering och upphandling »
Tänk att jag har haft så fel. Efter mer än tre tjog, som dansken säger, år – varav ca 80 % i byggbranschen som hantverkare, entreprenör och konsult – trodde jag fortfarande, att det hette arbetsledning.
Egenkontroll, kvalitetssäkring och nu ytterligare ord – och papper. Yrkesstolthet? Hur många daddor behövs.
Många säger att egenkontroll är ett rent skämt.
Det är väl snarare oför-skämt.
Varför är arbetet inte utfört och rätt utfört vid besiktningen?
Varför ett gäng gubbar före oss och ett efter då?
Och så helst ett extra varv för att stryka i konceptet.
Varför besiktigar vi arbeten som inte är klara? Vi gör arbetsledningens jobb. På beställarens bekostnad.
Utebliven egenkontroll är ju vad som tidigare kallades en brist. Det bör väl var ett fel som skall noteras med E. Hur många gör det?
Om andra arbeten inte utförts så brukar det kostnadsregleras. Har det skett för utebliven/felaktig egenkontroll och i så fall hur ofta och till vilket pris?
Räcken för livlina på tak med betongpannor. Varannan konsol, avsedda att hålla röret, hänger i detsamma ner under pannan utan infästning i taklaget.
Livlineöglor monterade i ett material som de inte är provade för och som de alldeles uppenbart inte håller i. Giltigt typgodkännande för utförandet finns. Utfärdaren av detta har använt ett mycket ofta förekommande ord/begrepp utan att förstå betydelsen. De finns kvar.
Infästningsplaner från leverantör levererade efter montage. Med felaktiga tillåtna värden i beräkningen.
Limträbalk är smalare men högre vid besiktning. Det stora byggbolaget skickar, med begäran om att punkten skall strykas, över beräkningar som visar att erforderliga upplagsytor är större än vad som finns tillgängliga.
50 000 rostfria skruv. Mycket mer än hälften är magnetiska/kolstål vid stickprov.
5 km tätning saknas i 3000 m2 klimatskärm.
Lite som dök upp i minnet bara. Var brister det?
Rapporteras det till utfärdaren vid ISO 9001 – certifierade företag?
Sent om sider kommer min kommentar. Jag ber om ursäkt.
Allt du skriver har nog alla besiktningsmän varit med om. Det är förskräckligt.
Den enda som kan få bukt med problemen är entreprenören – om han vill och orkar.
Jag är rätt övertygad om att vi måste komma tillbaka till att entreprenören har eget folk. Alla dessa underentreprenörer som gör sin lilla del av projektet är som regel duktiga men skarvarna mellan arbetsuppgifterna ställer till problem.
Man kan jämföra med en egen städare och ett arbete utfört av ett städbolag. Den egna städaren ser till att allt är snyggt och rent, torkar av dörrkarmar, tavelram mm och plockar bort sådant som är smutsigt. Städbolaget utför det arbete som man kommit överens om. övrigt lämnar man. innebär att någon annan måste göra ett kompl arbete.
Det speciella är ju att i byggbranschen är den som betalar som ställer krav på kvaliteten, utan det gör staten.
Det som betalar har ju bara fokus på projektekonomin, och den gynnas ju inte av att saker håller i hundra år. Så det är inte säkert exakt samma system kan fungera som i andra branscher.
Det som fungerar i Sverige är nog något likande det som fungerar i andra länder, då är det mer kontroller som gäller och man litar mindre på egenkontroll. Ofta mest av beräkningar och ritningar, sen själva byggandet förutsätts folk klara av själv. Tex är ju besiktningar inte så mycket värda om de ritningar den sker mot visar något som inte borde byggas alls.
Sen sätter ju tex stålbyggnadsnormen ribban högt, man tillåter inte att all kontroll utförs av en egen kontrollavdelning. Man kräver att en del av kontrollen utförs av någon som är oberoende. Det finns nog en anledning till det.
Sent om sider kommer mitt kommentar. Jag ber om ursäkt.
Det är väl två delar vad gäller kvaliteten, dels myndighetskrav dels de krav som byggherren ställer. Dessa är av dock lite olika slag.
Krav på räckeshöjd är myndighetskrav men utseendet är ett beställarkrav.
Betr ritningar och dess innehåll faller på överenskommelse mellan beställare och konsult. Om ritning är felaktig har beställarens krav inte innehållits.
Liksom stålbranschen så gör de flesta företag sina egna kvalitetskontroller som senare med det system vi har besiktigas tillsammans med övriga arbeten i en entreprenad.
Hur skulle entreprenören kunna ha en egen fristående kontrollorganisation, den blir ju då per definition inte fristående?
Jag tror det skulle fungera. Ta bil- och flygindustrin där man checkar av utfört arbete. Detta görs av egen specialutbildad personal. Målet är ju att utfört arbete skall hålla den standard som är utlovad. Varför skulle inte byggindustrin kunna följa upp på motsvarande sätt. Det gäller att tänka på ett annat sätt. Intresset måste ju ligga i att man gör rätt och därigenom sparar pengar eller rättare tjänar pengar. En kombination av denna uppföljning och efterföljande besiktning där en avcheckning sker och där oklara delar klaras ut.
Vi ser vid besiktningar i dag där en bra egenkontroll utförs och där fortlöpande besiktningar genomförs så når man riktigt långt. Avslutande besiktningsmöte blir som regel ett samtal vid sammanträdesbordet.
Jag tror också att det kan fungera med en sådan organisation – MEN enbart om inställningen är att kontrollorganet skall hjälpa byggaren att göra bästa möjlga resultat – inte att följa minsta motståndets lag.
För att kontrollorganisationen skall ha den inställningen krävs at uppdragsgivaren också har den!
Dvs ungefär samma problem/dilemma som kan uppstå idag för besiktningsmannen. Det är beställarens inställning som avgör. Nuförtiden kommer beställaren ofta från samma företag som byggaren.
Felaktigheter i besiktningen behöver alltså inte bara bero på att besiktningsmannen är inkompetetent – utan att besiktningsmannen är “beställar-vek”. Detta är iofs också en kompetensfråga – att ta sitt ansvar som yrkesman/kvinna!
Att skapa en flygtillverkningsprocess hade nog kunnat hjälpa – OM de grundläggande branschproblemen FÖRST hade lösts! Annars är risken att detta bara blir ÄNNU ett sätt att lägga ansvaret på annan part OCH fördyra processen – OCH boendekostnaderna!
Det är helt klart att en intern egen kontrollorganisation måste vara opartisk, så opartisk att organisationen utgör en positiv markandsdel i företaget.
En beställare skall till 100% kunna lita på att utfört utförande är korrekt. Skulle felaktik redovisning redovisas utgör det ett allvarligt avtalsbrott.
“beställar-vek”, ja tyvärr upplever jag att den finns. En del besiktningsmän är utan tvekan måna om att få fler uppdrag och viker sig gärna för beställarens synpunkter – vilket är beklagligt. En opartiskhet är ett hederstecken för en besiktningsman.
Jag brukar emmellanåt nämna att jag får inga uppdrag att besiktiga totalentreprenader av bostäder där entreprenörenen ensidigt startat upp projektet.
En skärpning behövs hos besiktningsmännen.
Jag tror att man skulle kunna ha egna fristående kontrollorganisationer.
Bil- och flygindustrin har egna kontrollorganisationer som vad jag förstår fungerar.
Byggindustrin skulle kunna inrätta motsvarande och i nivå med de arbeten man utför. En sådan organisation skall vara fristående från andra delar av företaget. Fördelen med en sådan organisation är även att man kan få feed back.